Därför blir vår måndag och tisdag, lite som lördag och söndag istället!
Sånt som måste göras tillsammans, brukar skötas dessa dagar, men mest av allt försöker vi hitta på roliga saker, som en hel familj!
Idag var tanken från början, att vi skulle åka till Råå, promenera på stranden och leka vid vattnet!
Men när bussen körde förbi hamnen och Tristan fick syn på båtarna, kom vi på att vi kanske skulle åka lite båt istället!
Så det blev en tur/retur Helsingborg-Helsingör, på 1 1/2 timma!
Inget avancerat alls.
Vi gick på båten i Helsingborg, vi gick av båten i Helsingör, vi tog en promenad, Tristan handlade en stegbil på tillbud (rea på danska) vi gick på båten i Helsingör, vi gick av båten i Helsingborg, vi gick på bussen, vi gick av bussen och sen gick vi hem! Hade det inte regnat mellan varven och varit så kallt, hade vi nog stannat länge!
Stundtals var Tristan överlycklig, nyfiken och tyckte allt var spännande!
Vatten, båtar, tåg och lastbilar, allt va "wow" och "titta"!
Resten av stunderna förvandlades han till ett ilsket trots-monster!
Har aldrig sett honom på detta vis tidigare!
Två vuxna och vi fick knappt ner honom i vagnen!
Oj oj oj, vilket humör han har!
Nu vet jag hur det känns att vara den där föräldern vars barn skriker som en tok och alla stirrar på!
Man blir lite stressad!
Men i den här familjen är föräldrarna lika envisa som barnet, och än så länge är det vi som bestämmer!
Så man får försöka hålla huvudet kallt och rida ut stormen!
En mamma, en pappa och ett litet barn, somnar nu så gott i sina sängar!
Avslutningsvis skickar jag en tanke till en vän, vars son imorgon börjar sin cellgiftsbehandling!
Vi tänker på er!
KRAM
3 kommentarer:
Den där trotsen känner jag igen.....Max har ett jäkla humör nu! Dock går det väl hand i hand med deras utveckling, jag menar, hur kul är det att tvingas sitta i sin vagn när man är HUR bra som helst på att gå/springa själv;-)
Så sant min vän, de e därför vi försöker ha honom så lite så möjligt i vagnen. Jag tycker de e viktigt å nyttigt att dom går själv, när dom kan! Varje förmiddag går Tristan och jag en lång runda utan vagn. Tränar att gå på trottoaren osv, de e Tristan som bestämmer rundan nästan helt själv, så att han får upptäcka det han är nyfiken på! Men ibland måste han tyvärr sitta i vagnen, av säkerhetskäl, tex på buss, tåg och väldigt trafikerade ställen.
Tack för tanken!
Trotsen här just nu e inte nådig. 6-års trotsen e aldrig rolig men nu när det kommer till att ta mediciner som e såååå viktiga blir det riktigt jobbigt och påfrestande.
Skicka en kommentar