Jag behövs inte

Just nu ligger jag och drar mig i sängen.
En hel timme har jag legat vaken här.


Det är ingen som behöver mig just nu!
Ingen som ropar "maaaamma", ingen som ropar "ääälskling".
Annorlunda och underlig känsla, men väldigt avkopplande!

Tristan är fortfarande hos sin mormor och morfar, och Henrik jobbar!

Nu ska jag kliva upp och fortsätta att inte vara behövd en stund till!