tisdag 24 augusti 2010

Inskolning dag 7

Tristan är väldigt uppspelt på morgonen över att cykla till dagis.
Han springer och hämtar skorna och cykelhjälmen lika ivrigt varje morgon!
Imorse blev han ledsen direkt när Henrik skulle lämna honom.
Men Henrik stod kvar i hallen och lyssnade och det blev tyst efter en minut.
Han åt en stor portion korvstroganoff själv, och när det var dags att gå hem blev det såklart liv i luckan!!

Imorgon är det mamma som ska lämna och då ska han vara där till kl 13, dvs vila på dagis!
Ska bli intressant.

Kram Sophie

måndag 23 augusti 2010

Mamma-utan-barn-tid

Just en sån date hade jag idag, med min vän Annika.
Barnen var hemma hos sina pappor, och hade det så bra.
Målet för dagen var att hitta en klänning till Annika, som hon ska ha på ett bröllop till helgen.
Det var otroligt avkopplande att pysa runt på väla fem timmar, utan barn och uttråkade sambos.
Målet uppfylldes och en urtjusig festblåsa hittades.
Ja, givetvis trillade det ner ett och annat i ett par påsar till mig också!
Vem kan låta bli, alltså?
Tyvärr var det bara en mössa som var åt mig, resten kan ni räkna ut med lilltån!

En chailatte-fika med massa härligt skitsnackande klämdes också in på schemat!
Riktigt lyxig och härlig dag!
Synd att regnet stod som spön i backen, när vi kom ut från väla!

Nä, lite skönhetssömn nu tack!
Imorgon ska jag hämta mina nya brillor, skitkul!! Spännande!
Ska även klämma in ett bankbesök, eftersom Tristan lyckats blockera min dosa till internet-banken, när han pratade i telefon i den!
Också lite mer hemlighetsmakeri förstås, inför blivande 30-åringens födelsedag....hihi....

Kram Sophie



Busongen...

Nu har vi nått den åldern då det börjas hittas på medvetet bus!
Väldigt oskyldigt och gulligt bus, men ändå bus!
Tydligen var dom nytvättade (tvättades igår) snuttarna redan smutsiga och behövdes tvättas igen!
Att han fnittrande skyndade sig att blöta dom ordentligt, när han såg att jag sett honom, tyder på mycket medvetet bus.


Ja, han har mössa inomhus och inga brallor!
Skön stil, va?

Kram Sophie

Inskolning dag 6

Idag var det pappa Henriks tur att ta hand om inskolningen, så jag skickade iväg två glada pågar kvart i nio imorse.
Tristan hade som vanligt gått in direkt och börjat leka med bilarna, men när pappa sa hejdå ville han gärna vara hos honom.
En av fröknarna lyckades distrahera bort det och pappa sa hejdå och lämnade dagis, utan att tårarna sprutade på Tristan.
Dom hade dock börjat spruta en stund senare och Tristan hade ropat efter mamma (aj i hjärtat), men efter mys i frökens knä och lite frukt var han glad igen och redo att leka ute på gården.
Han älskar verkligen att vara ute och härja i friska luften.
Det är jag så glad för.
Han hade spelat fotboll och haft så roligt, att han inte kände för att följa med Henrik hem.
Precis som det brukar vara med barn!

Även imorgon är det pappa som sköter inskolningen, nyttigt för dom båda två, och då ska Tristan äta lunch på dagis för första gången.
Ska bli mycket spännande att se hur detta ska gå!

Kram Sophie


söndag 22 augusti 2010

Härlig Söndag!

Idag har det inte varit så mycket trots, och därmed en väldigt härlig Söndag.
Tristan har hjälpt sin mamma att vika tvätt, damma, dammsuga och städa badrummet. Han passade även på att ta en dusch mitt på badrumsgolvet, medans han spolade av toaletten. (Vi har alltså för övrigt badkar, men en bra golvbrunn, som tur är)

Det har varit en riktig "kan själv-dag", fast som sagt utan trots-inslaget.
Såna dagar njuter man sig igenom.
Han har brett smör på smörgåsen själv, försökt hacka gurkan till salladen, och tagit på bilskorna själv.
Kan absolut inte fatta att han blivit så stor!

Hela eftermiddagen/kvällen har vi spenderat tillsammans med Tristans mormor och morfar!
Jag och mamma har lagat mat, en riktigt god skinkstek, potatis, brunsås och massa mumsiga grönsaker.
Henrik och pappa har satt upp en tv, som vi fått låna av dom, i sovrummet.
Så nu ska det morgonmysas till bolibompa, lite i sängen på helgen.

Efter maten och kvällsbadet tittade mormor och Tristan på Elias. Ser inte vidare bekvämt ut på dom stolarna, men Tristan bestämde att dom skulle sitta där.


Sen tyckte Tristan att det var dags att nanna.
För allas del, alltså!
Han visade morfar kudden och sa nanna 347 gånger, tills morfar la sig på kudden och nannade.


Mormor skulle också nanna:


Supermysig Söndag som nu närmar sig sitt slut.
Tristan snarkar som en liten gris i sin säng.
Jag väntar på "han" som skulle ta en snabbdusch, så att vi hann se en film innan jag somnar! Det var 20 min sen....
Getting really tired!!

Oh, just det...idag föddes Malcolm! En ljuvlig liten gosse till Lotta och Riad, och lillebror till storasyster Leia! Ännu en gång grattis till er! Han e skitsöt helt enkelt!
Längtar efter att få träffa honom!

Kram Sophie

Meckar-Tristan...

.....har haft fullt upp hela morgonen med att laga sina bilar!
Nu funkar dom mycket bättre!





Har ni problem med er bil, tycker jag att ni ska låta Tristan ta en titt!
Han håller förvisso ganska höga priser, men det är mycket kvalité för pengarna!
Bra service är svårt att hitta idag!

Kram Sophie

lördag 21 augusti 2010

Åtta graders feber?!

Tristan låg och lekte med tempen, när jag bytte blöja tidigare idag.
Han tryckte på och av den, men efter en stund låter han den vara igång och efter ett par sekunder piper den, han tar upp den tittar på den och utbrister:
- Åååh, åtta!!
- Har du åtta graders feber, frågar jag honom?
- Åtta, säger han och suckar uppgivet!

Kram Sophie

fredag 20 augusti 2010

Inskolning dag 5

Har ju redan fuskat med blogginlägg om inskolningen idag, så detta kanske blir lite upprepning, men struntsamma!

En mycket trött och sliten mamma, som knappt fått sova alls på natten, eftersom stackars barnet drömde mardrömmar, cyklade nervös och med magont iväg till dagis imorse.
Även idag springer Tristan glatt in och börjar leka med bilarna direkt.
Jag ställer mig i dörren och säger till honom, att mamma ska cykla iväg en stund och att jag kommer tillbaka sen, också vinkar jag hejdå flera gånger.
Han tittar ointresserat på mig, och ser ut som ett frågetecken!
Bryr sig inte alls, och vill inte säga hejdå, så jag går ändå, med värsta ångestklumpen i magen!
Jag håller mig sysselsatt en halvtimma på en bänk i parken, och smyger sen tillbaka till dagis.
Då hör jag alla barnen, som är på väg ut på gården, så jag gömmer mig bakom busken!
Först ut kommer givetvis min lille huligan, i nån slags dans-hoppande stil och är glad som en speleman.
Jag väljer att inte visa mig, och får efter en stund kontakt med en fröken, som säger att allt gått bra, han har inte varit ledsen en enda gång.
Så jag går ut i parken och sätter mig en stund till.
När jag sen kommer tillbaka in på gården, springer han i rasande fart mot och ger mig världens största leende, men i sista sekund viker han av och springer mot en traktor istället...
Det var det...nu är man utbytt....

Men jag är så lättad att det gick så bra!
Det känns skönt i hjärtat!
Nu är det värsta avklarat, resten av inskolningen klarar vi fint.
Även om det kanske blir gråt eller skrik nån dag nästa vecka, så kommer jag att komma ihåg att han klarade första gången galant och det är nog lite tröst tror jag!

Nä, nu måste jag i sömn innan jag svimmar av trötthet...

Kram Sophie

Så...då var det gjort...

Barnet är lämnat på dagis...
Ensam utan sin mamma, för första gången!
Han verkade inte förstå att jag skulle gå, och sa därför inte hejdå!
Jag sa hejdå och vinkade massor, men han tittade bara på mig som om jag inte var klok!
Undra vad som händer när han upptäcker att jag inte är där alls!
Hoppas så med hela mitt hjärta att det går bra!!
Nä, nu ska jag passa på att ägna mig åt lite hemligheter...just det!
Har ju en blivande 30-åring till sambo!!

Kram Sophie

Tristan är redo...

Jag försökte prata lite om dagis med Tristan. Liksom förbereda honom att mamma skulle gå och han skulle vara kvar hos fröken på dagis själv en stund.
Han hörde "gå" och "dagis", sprang och tog på sig sina skor och sitter nu redo för att "cykka" (cykla). I pyjamas och skor!


Mamman är inte lika redo dock!
Önskar att vi vuxna kunde vara lite mer som barn, okomplicerade och totalt i nuet!
Vi har inte sovit speciellt mycket heller, eftersom han för andra natten i rad drömt mardrömmar och varit vaken!
Har säkert också med dagis att göra, för han vaknar ju verkligen AlDRIG annars!

Nåja, skaka av mig, klä på mig och vara positiv...
Snart cyklar vi!!
Kram Sophie

torsdag 19 augusti 2010

Inskolning dag 4

Smekmånaden är över!
Dagen började precis som alla de andra, Tristan hann knappt få av skorna, innan han var inne och lekte med bilarna.
Allt var frid och fröjd, tills det var dags för samling och fruktstund.
Han följde frivilligt med in i det stora rummet (jag blev kvar i andra rummet) och satte sig i ringen.
Efter två sånger, hör jag ett förtvivlat skrik efter
"maaaamma"!
När jag kommer in rusar han upp i min famn, ser livrädd ut och är sådär hjärtskärande ledsen. Han vägrade släppa mig och fortsatte att vara ledsen en bra stund, trots att han fick vara i mitt famn.
Jag vill svälja ca 1 miljon gånger för att inte bryta ihop själv.
Till slut slappnade han av och åt en bit äpple.
Detta gjorde att jag inte gick ifrån dagis alls idag! Vilket jag nu i efterhand tycker känns som helt rätt beslut.
Efter det skulle alla barnen gå ut en stund.
Detta upplevde jag lite rörigt! Eftersom det är en avdelning till, som också har inskolning och även dom var ute på gården! Personalen vill ju gärna att vi föräldrar ska hålla oss i bakgrunden, men samtidigt har dom både nya barn som dom inte känner än, plus gamla barn som haft semester hela sommaren. Dvs många barn som alla kräver mycker uppmärksamhet!
Det som inträffade var att Tristan klättrade upp på en ganska hög klätterställning med rutschkana, något han brukar fixa bra själv, men han är fortfarande inte helt säker, plus att han kan få för sig att klättra/sitta/stå/hoppa där man inte ska!
Men det var ingen som såg honom eller sprang dit, vilket resulterade i att jag kutade dit såklart!
Kanske inte så stor grej och inget hände ju...men...
Det kändes lite otryggt, något man inte vill känna, när man nästkommande dag ska gå ifrån dagis och lämna honom själv.
Hur ska man våga släppa taget och lita på att dom har koll på ens barn?
Tristan är självständig och superduktig. Han är bra på att klara sig själv.
Men det är just dom barnen man tar för givet och förväntar sig att dom kan mer än dom kanske gör.

Njae, idag kändes sådär!
Om jag ska vara 100% ärlig, så sitter jag med magont nu och är inte så sugen på morgondagens inskolning!

Kram Sophie

Böcker

Nu ska det minsann läsas!


Ser riktigt mycket framemot att sätta tänderna i dessa fyra böcker!
Hm...vilka ska jag börja med?
Kram Sophie

onsdag 18 augusti 2010

Suuuuperduper dag!

Dagen började klockan 06.05 imorse, med en halvtimma långt Tristan-gos i våra sängar och fortsatte sen med en fantastisk timma inskolning på dagis!

Och medans Tristan sen vilade middag ringde jag några viktiga samtal (ni vet såna man skjuter upp in i det sista). Fick positiva besked hos alla, bland annat att min SGI inte blir nollad pga vårdnadsbidraget, utan fortsätter att vara som innan! Detta var något vi var rädda för och visste att risken fanns! Men otroligt lättade att det inte blir så.

Medvind i ryggen har jag haft hela dagen idag!
Gjorde ett fantastisk kap på ellos till Tristan, ett par kavat höstkängor för nästan halva priset! Sånt älskar jag!
Och när jag senare på eftermiddagen skulle betala mina nya glasögon, som jag äntligen bestämt mig för, visade sig att glaset ingår i priset, så jag fick 2 par glasögon med behandlade glas för hälften av vad det skulle ha blivit!
Jag kunde knappt tro mina öron, och hon som jobbade i affären skrattade gulligt åt min lycka att spara sisådär 3000kr!

Annika och Alex följde med ner till stan och sällskapet oss! Och glasögonbåge nr 2 har Annika godkänt, så det är henne ni får kontakta vid eventuella klagomål!
Haha!!
Jag är i alla fall helnöjd!

Det blev våra utråkade killar till slut oxå, när dom fick rasta av sig på lekplatsen!





Sen blev dom såhär trötta:





Lins-träningen gick galant ikväll, jag börjar bli riktigt smidig!
Tror det här med linser kommer att funka fint, bara jag har lite tålamod!

Nä, nu kan jag snart inte hålla ögonen öppna längre...

Natti natt mina vänner
Kram Sophie

Inskolning dag 3

Vi fortsätter i samma positiva anda.
Tristan sprang lika glatt in på dagis idag, sa Hej till fröken i förbifarten, mumlade nåt om bilar och dök sen rakt ner i backen med bilar.
Efter en stund sa jag hejdå till honom och gick ut i hallen tio minuter. När jag kom in igen, log han och visade mig en bil, sen sprang han in i det andra rummet och var där själv med fröken resten av dagens besök.
Han blev såklart glad när han såg mig igen, och det värmde mamma-hjärtat!
Men jag är så glad över att han är så social, stark och självständig.
Eftersom det gick så bra idag, ska jag prova att gå iväg från förskolan imorgon, en halvtimma ungefär.
Är lite nervös, men det är säkert helt onödigt att vara!

Kram Sophie

En till vagn till salu....

Vi säljer nu, med viss separationsångest Tristan's första vagn, dvs Teutonian...
Vi älskar den, men till nästa bebis är jag ganska säker på att jag vill ha en ny ändå, vem vet hur länge det dröjer?! Det hinner säkert komma mycket nytt på marknaden.
Länk nedan, om du eller någon du vet är på barnvagnsjakt!!

http://www.blocket.se/helsingborg/Teutonia_Spirit_S3__08_28966203.htm?ca=23_3&w=0

tisdag 17 augusti 2010

Inskolning dag 2

Jag är så stolt över min lille påg, att jag nästan spricker.
När vi kom till dagis idag, knäppte han glatt upp skorna själv och rusade in, innan jag hann följa med.
När jag kom in satt han med en av fröknarna och lekte med bilar.
När det kom fler barn delade han ut bilar till dom också.
Jag håller mig lite i bakgrunden, och det funkar jättebra! Fröknarna får hjälpa honom upp å ner från stolen, och i rutschkanan. Dom får torka snor-näsan och hjälpa honom med tågbanan.
Emellanåt tittar han åt mitt håll och säger: Hej Mamma!!
Jag blir alldeles varm inombords.
Han är så duktig.
När det var tid att gå hem, hjälptes vi åt att stoppa tillbaka bilarna i backen, han åkte rutschkanan en sista gång, tog mig i handen, och vinkade hejdå, utan protester!
Helt otroligt att han bara nöjde sig med att åka EN sista gång! Det där funkar ju aldrig annars!
Så imponerad att jag ramlar baklänges!
Dag 2 - succé

Kram Sophie

måndag 16 augusti 2010

Föräldrarmöte och Barnvakter!

Så ikväll har vi varit på vårt allra första föräldrarmöte.
Eller det är ju långt ifrån mitt första, har ju varit på massor, men då har jag varit på andra sidan, dvs som "fröken".
Nu satt vi där som förväntansfulla föräldrar, med vår flät-bit och kaffekopp, leendes lite osäkert mot varandra.
Någon käck pappa tog på sig ansvaret att bryta den pinsamma tystnaden och kläckte ur sig nåt halvroligt, som alla skrattade artigt åt.
Sen blev vi fullproppade med information om hur det fungerar på förskolan.
Det är trevlig personal, vi gillar alla! Eller rättare jag gillade alla, Henrik hade problem med en av dom!
Men det "växer" nog bort tror jag.

Tristan stannade hemma med sina barnvakter moster å morbro danjel, ja och Erik förstås!
Jag är så glad att det går så bra och lätt, när han blir passad!
Han hade varit superduktig kille.
Erik växer så det knakar, den lille godingen!
Han skrattar så, när man pratar med honom nu!
Tristan hade suttit i soffan och klappat på honom, mysigt.
Storkusin och lillkusin, lika goa både två och faktiskt riktigt lika emellanåt.
Tack för hjälpen moster, mobro och Erik!

Nä, nu e de dags att stänga di bruna, så att jag e pigg och fräsch till inskolningsdag 2 imorgon!

Kram Sophie

Dagis-Premiären!

Jaaa, jag tänker fortsätta att säga dagis, även om det heter förskola!
Dagis är lättare för barn att säga och passar in på fler ställen att säga också!
Så är det med det, ni som stör er:
Get a life!!

Första inskolningsdagen är avklarad och gick som väntat superbra och problemfri.
Förväntansfull kille på väg till dagis:


Vi var där en timma, tillsammans med de övriga 8 inskolningsbarnen, av dom är Tristan äldst! Han såg ut som värsta 5-åringen jämnfört med 1-åringarna! Haha...
Imorgon kommer även alla de andra barnen.
Både Henrik och jag var med, men Tristan brydde sig inte så mycket om oss, han pratade med både barn och fröknar!
Han är ju så van vid öpona förskolan, så han kände nog ingen skillnad!
Den kommer först när jag ska lämna och säga hejdå, misstänker jag!
Men jag har en känsla av att det kommer att gå fint det med!

Ikväll är det förädrarmöte och planering av inskolningen! Spännande och väldigt vuxet!

Tristans plats i kapprummet:


Oj oj oj, vad vår pojke blev stor helt plötsligt!


Såhär trött blir man efter dagis...


Kram Sophie

söndag 15 augusti 2010

Såhär kvällen innan...

....förskolestart!
Hur känns det då?
Just nu, ganska lugnt faktiskt.
De senaste veckorna har dock varit fyllda av ångest, nervositet, spänning, förväntan och oro!
Men just nu känns det som sagt helt ok.
Säkert känner jag mig så nu, för att det "bara" är första dagen på inskolningen imorrn, dvs både Henrik och jag är med, och vi ska bara vara där 1 timma!
Resten av veckan är jag mer orolig för, men framförallt kommer jag att vara ett vrak, när jag ska lämna honom helt själv första gången.
Usch...
Jag har ju verkligen svårt att lita på människor.
Och nu ska jag lämna det dyrbaraste jag har, i deras händer.
Mitt barn, min Tristan, som jag längtat efter hela mitt liv, innan han äntligen kom till mig!
Det bästa i mitt liv!
"The mening" med mitt liv!
Och nu måste jag lita på att andra människor ska ta hand om honom lika väl som jag?
Hm...det är tufft det där!
Dessutom är det inte bara positivt att ha jobbat på förskola själv i 10 år.
Man ser ju och hör en del då...

Meeeeen, jag lovar att vara positiv och stark nu!

Kram Sophie

Mammas lille hjälpreda!

Jag är verkligen lycklig lottad, som har så duktig städhjälp!
Lite slarvig, kanske?

YouTube Video

Men viljan finns där, och det är det som räknas!

Kram Sophie